Vågar du följa med?
När jag var drygt tjugo år var jag lastbilschaufför i Bolivia. Vi lastade is och färsk fisk i Villa Montes vid låglandet Chaco och körde upp till gruvorna på högplatån. Den fisk vi inte fick såld vid gruvorna försökte vi sälja på marknader i Potosí, Oruro och Cochabamba. Det blev flera mils körning på bergsvägar och ett antal dagars köpslående med Colla-indianerna, till dess bolivianska hälsovårdsmyndigheten tvingade oss bränna den skämda fisken.
Åren går och jag har slutat sälja rutten fisk. Nu organiserar jag turistresor i stället.
Ett område jag gärna återvänder till är Bolivia och Peru. Men då vill jag inte bara organisera traditionella resor till Machu Picchu, Cuzco och Titicaca. Jag vill att resorna ska vara jordnära och lite lagom äventyrliga. Men framför allt ska de innehålla en hel del kontakt med lokalbefolkningen, dess kultur, deras levnadsförhållanden och deras dagliga vardag.
Jag har kvar kontakten med mina vänner från uppväxtåren i Sydamerika. Somliga av dem bor kvar i Argentina och Bolivia. Tack vare dessa kontakter kan jag organisera och packetera resor efter önskemål. Just nu planerar jag att hyra minibuss eller fyrhjulsdriven pickupp för att besöka bergstrakterna i Bolivia. Vågar du följa med?
Länk till en annan bloggare som skriver om vägar vi också kan besöka:
http://yaffle53.wordpress.com/2011/09/20/the-worlds-most-dangerous-roads-peru/
Vi har åkt ‘dödens väg’ i Bolivia 2002.
Vägen ser inte ut att ha blivit bättre! Fick stanna flera gånger och
hjälpa till att ta bort stenblock som blockerade vägbanan. Mycket tung
trafik var det också.
Kan vi då rekommendera ‘dödens väg’ i Bolivia?
Utan tvekan ett JA på den frågan. Ett minne för livet (om man överlever).
/Kenth o Eva