Nordvästra Argentina februari 2016

El Altiplano

20160215_tolar-grande_0315-2-640

Flertalet resenärer tenderar att ta sig till välkända platser. Jag är lite tvärt om. Ju svårare resmålen är att komma till desto häftigare och mer givande är resan. Ett exempel är de mindre besökta platserna i nordvästra Argentina långt uppe i högplatån El Altiplano. Många känner till staden Salta och bergen i dess närhet, men få känner till platser längre upp i bergen. Hit ska man egentligen ta sig med fyrhjulsdrivna bilar. Själv äger jag en liten sedan-bil i Argentina. Den har jag utrustat med extra reservdäck och säkerhetsutrustning. Med på resan i februari var fotografen Claes Grundsten och målaren Jill Grundsten.

Fortsätt läsa ”Nordvästra Argentina februari 2016”

Salteños

Gauchos

En sydamerikansk gaucho är motsvarigheten till den i Europa mer kända nordamerikanska cowboyen. De är mycket skickliga ryttare som i huvudsak arbetar med boskap i stora öppna landskap. Uttrycket gaucho började användas under 1700-talet medan uttrycket cowboy inte blev vanligt för än cirka 1865 efter inbördeskriget i Nordamerika.
Nu i februari ledde jag en resa i provinsen Salta där jag fick tillfälle att fotografera några gauchos och chinas. Gauchokvinnorna kallas chinas (china i singular) vilket betyder kvinna eller hona på quechuaspråket.

Fortsätt läsa ”Salteños”

Nordvästra Argentina

Blandat från februari 2013


Infartsvägen till byn Iruya.

Bilderna är tagna i all hast under rekognoseringsresa genom provinserna Salta och Jujuy i nordvästra Argentina. Hit planerar jag återkomma flera gånger med mer tid för fotografering och för att komma både natur och människor närmre. Fortsätt läsa ”Nordvästra Argentina”

Indianerna Wichís, Tobas och Kollas

Några av mina turistresor blir EKO

 
Wichí-kvinna framför sitt hem. Hon skalar nötter för att tillverka halsband till turister. Fotograferat av mig 1973.

På 70-talet arbetade jag bland annat som pådrivare av skördearbetare i nordvästra Argentina. Vid ett par tillfällen transporterade jag stora röjningsmaskiner till urskogen och det hände att jag körde några traktorlass med enorma träd till ett sågverk. Vid tjugoårsåldern förstod jag inte bättre. Jag insåg inte då att jag påverkade urbefolkningens möjligheter till överlevnad. Stora delar av deras skogar har skövlats och deras levnadsförhållanden har förändrats drastiskt. Jag vill nu göra en insats för att hjälpa indianerna genom att organisera ekoresor till deras förmån. Fortsätt läsa ”Indianerna Wichís, Tobas och Kollas”