Härliga ungar

Barndomen är en bekymmerslös period. Eller?


Kollakille med punka.

En positiv detalj jag lade märke till under min senaste resa i nordvästra Argentina är att tiggandet har minskat. Socialbidrag har börjat betalas till barnfamiljer vilket gör att barnen inte längre behöver tigga pengar på gator, bussterminaler och torg. Arbete vid ung ålder har nästan försvunnit och är nu väldigt sällsynt. Jag tycktes mig kunna se en bekymmerslösare barngeneration som sprider glädjeringar i vardagen.

Fortsätt läsa ”Härliga ungar”

Fotboll på hög nivå

3 450 meter över havet

Jag har ont i huvudet, jag är yr och jag andas extra djupt för att fånga syret som inte finns i den höga höjden. Sätter mig ner, inte bara för att få bättre fotovinklar utan för att vila och kippa efter andan. Framför objektivet springer, skuttar och skrattar kollaindianerna när de gör upp om vinsten i årets fotbollsturnering. De är vana vid den tunna luften och både killar och tjejer från tre närliggande byar i ett hörn av Andernas högplatå är med och kämpar. Glädjen de sprider i sin tillbakadragna stolthet värmer mitt hjärta. Jag trivs.
Fortsätt läsa ”Fotboll på hög nivå”

Indianerna Wichís, Tobas och Kollas

Några av mina turistresor blir EKO

 
Wichí-kvinna framför sitt hem. Hon skalar nötter för att tillverka halsband till turister. Fotograferat av mig 1973.

På 70-talet arbetade jag bland annat som pådrivare av skördearbetare i nordvästra Argentina. Vid ett par tillfällen transporterade jag stora röjningsmaskiner till urskogen och det hände att jag körde några traktorlass med enorma träd till ett sågverk. Vid tjugoårsåldern förstod jag inte bättre. Jag insåg inte då att jag påverkade urbefolkningens möjligheter till överlevnad. Stora delar av deras skogar har skövlats och deras levnadsförhållanden har förändrats drastiskt. Jag vill nu göra en insats för att hjälpa indianerna genom att organisera ekoresor till deras förmån. Fortsätt läsa ”Indianerna Wichís, Tobas och Kollas”