Torres del Paine januari 2012

Busstur och vandring i Patagonien

Torres del Paine är ett av Sydamerikas häftigaste bergsmassiv, ett måste ses för den som prickar av sevärdheter. Nationalparken ligger i Chile inte långt från den lilla staden Puerto Natales. Hit kommer man med buss från Punta Arenas dit man kan flyga eller så kommer man med buss från El Calafate i Argentina dit man också kan flyga.

Jag var där för att rekognosera inför turistresorna jag organiserar till Eldslandet. Först gjorde jag en endagars rundtur med buss från och till Puerto Natales och sedan vandrade jag i området fyra dagar med två goda vänner. I parken finns hyttor där man kan övernatta och få tillagade måltider. Man slipper därför släpa på tält, sovsäck, mat och kokutrustning.

Man kan ladda ner detaljerad karta från Nationalparkens officiella hemsida: http://www.parquetorresdelpaine.cl/

Jag visar först bilder tagna under endagarsturen med buss.


Refugio Laguna Amarga vid en av parkens infarter med Torres del Paine i bakgrunden.


Salto Grande, vattenfallet vid sjön Nordenskjöld.


Bergsmassivet Cuernos del Paine mitt i bilden.


Strand vid Lago Grey.


Isberg från Glaciären Grey.

Följande bilder är tagna under vandringen.


Inne i parken är det mycket enkelt att hitta.


Stigen i dalen Ascencio.


Bro över floden Ascencio vid Refugio Chileno.


Bergssidan av Cerro Paine (1508 m)


Base las Torres med Torre Sur (2850 m), Torre Central (2800 m) och Torre Norte (2248 m). Bergsväggarna man ser är cirka 1000 meter höga.


Stigen som går längs med Lago Nordenskjöld.


I dalen ser man hotellet Las Torres.


Det går utmärkt att dricka vattnet i bäckar och floder.


Sjön Nordenskjöld. Här närmar vi oss Refugio Los Cuernos.


Cuernos del Paine.


Cuerno Principal (2600 m), Cuerno Este (2200 m).


Cuerno Principal (tror jag det är).


Utsikt från Refugio Los Cuernos.

Torres del Paine ska ni passa på att besöka om ni reser på någon av mina minikryssningar i Magellans sund. Antingen kan ni vandra i parken själva eller med guide. Om ni så önskar kan jag följa er på vandringen, men myndigheterna kräver en lokal guide om man reser i organiserad grupp. Myndigheterna vill skaffa jobb åt lokalbefolkningen och samtidigt hålla koll på turister som skräpar ner eller tänder eld. Förra årsskiftet brann det i en stor del av parken. Både växtlighet och infrastruktur förstördes av branden och parken fick hållas stängd i flera veckor, men inga av de ställen ni ser på bilderna blev förstörda.

Ni som reser med mig till Eldslandet kan få detaljerad information om hur man reser till Torres del Paine och var man bokar övernattningsställen.

Har ni frågor? Skriv då en kommentar!

6 reaktioner till “Torres del Paine januari 2012”

  1. Tack för perfekta bilder och bra beskivning! Bilderna är både vackra och informativa i sig; ger en bra bild av hur det faktiskt ser ut, för en som sitter här och planerar resa till TdP!

    1. Tack Helena för dina fina ord om bilderna. Meningen med att lägga upp dem här var just för att informera. Tyvärr saknas bilder från en del branta partier och så fick vi inte besöka det västra området som just då hade brunnit.
      Om du bokar någon av minikryssningarna jag organiserar ingår detaljerad information om hur man tar sig till Torres del Paine och så kan man ringa mig för att ställa frågor och få råd. Se mer på http://www.eldslandet.com
      Lycka till med resan!

  2. Hej Alve! Inte förrän nu såg jag din blogg och har tittat på alla fina bilder du har. Eftersom jag ju reste med dig då i Januari kan det säkert vara av intresse att se mina bildspel därifrån.

    Jag vandrade i Torres del Paine ett par dagar innan Alve åkte upp dit, så min vandring är en ensamvandring med tält. Lite fågelintresserad är jag ju, så det är även en del fågelbilder i bildspelen.

    Först ett bildspel från Puerto Natales: http://photo.bragit.com/Slideshows/Travel/2012-PuertoNatales/start.html

    Och här är bildspelet från Torres del Paine:
    http://photo.bragit.com/Slideshows/Travel/2012-TorresDelPaine/start.html

    Bästa hälsningar, Harald

  3. Hej Alve

    Läser just om din heroiska kamp med bygget av Searcher. jag undrar om du har kvar båten och hur det gick sen?

    Hälsningar Curre

    1. Hej Curre,
      Med Searcher arbetade jag sammanlagt 15 år. Forskarna använde båten i Indiska oceanen, Östersjön och Stilla havet. Gjorde också en avstickare till Antarktis och Amazonasfloden.
      Det gjordes en film om Searchers arbete som visades på svensk TV, Expedition Henderson som handlar om en geologiexpedition till Pitcairnöarna i Stilla havet. (Ska se om den går att lägga ut på nätet.) Sedan sålde jag båten till Ola Skinnarmo som seglade Nordostpassagen med den.
      Hälsningar,

      1. OK tack för svar och lycka till med fortsatta äventyr.

        Hälsningar Curre

Kommentarer är stängda.