Skåneleden med vandringsvagn, inlägg 2

Detta är en fortsättning på föregående inlägg där jag redogör för min inventering av framkomlighet med vandringsvagnar på Skåneleden. Innan du läser detta inlägg bör du först ha kollat in föregående inlägg där jag beskriver vad vandringsvagnar är och på vilket sätt de kan användas på Skåneleden. Min målsättning är att hjälpa andra, som inte heller kan bära tungt, att få möjlighet att komma ut i naturen på samma villkor som de som kan bära tunga ryggsäckar. I förlängningen hoppas jag kunna inspirera er som skulle vilja vandra, samtidigt som jag ger förslag på enkla förbättringar av leden för att underlätta att vandra med vandringsvagn.

Skåneleden på Hörrödsåsen.

På Skåneleden kan man uppleva natur och kultur samtidigt.

Anpassning av Skåneleden till vandringsvagnar

Jag tycker att stigar generellt bör fortsätta vara stigar och inte göras om allt för mycket för olika vandrares funktionshinder. Merparten av Skåneleden består av mycket lättframkomliga vägar och stigar. Den orörda naturen tycker jag vi ska vara rädda om och bevara den så mycket det går. Däremot anser jag att stättor, trappor och stegar uppsatta för att underlätta framkomligheten för ryggsäcksvandrare också bör anpassas för vandrare med vandringsvagn, de bör ersättas med till exempel självstängande grindar med färist. Spångar och V-hinder bör också göras lite bredare än den nuvarande standarden. Samtidigt ser jag ingen anledning till att byta ut stättor och spångar i sådan natur där det ändå inte är lämpligt att vandra med vandringsvagn.

Ibland är det extra svårt att ta sig fram med vandringsvagn.

Hur jag graderar svårigheterna på leden

Lägg märke till att jag i mina rekommendationer för vandrare med vandringsvagn utgår från att man generellt har en bra fysisk kondition och att man inte har något emot att dra vandringsvagn på ojämna skogsstigar. Jag hoppas mina kartbeskrivningar kan hjälpa er att finna den väg som passar er bäst.

Den här typen av stig upplever jag inte som något hinder för vandringsvagnar, tvärtom, jag gillar att vandra på stigar.

Den här ojämna stigen med stenar under mossan i en ganska brant backe upplever jag inte heller som något hinder för vandringsvagnar. Kan vara bra för er att veta var jag sätter gränser för vad jag anser vara hinder på vägen.

Minna loggade leder

Allt eftersom jag vandrar Skåneledens olika etapper publicerar jag mina observationer. Se även tidigare inlägg på temat.

Brösarp – Ekeröd
SL 3 / Etapp 11 söder om busshållplats Ekeröd samt etapperna 12, 13 och 14


Den här sträckan skulle kunna vara nästan perfekt för vandrare med vandringsvagn om ett fåtal enkla förbättringar gjordes. Gissningsvis består sträckan av cirka 90% skogsvägar. De återstående sträckorna består av lättframkomliga stigar och ett fåtal svårframkomliga partier som lätt går att kringgå.
Eftersom jag gick i motsatt riktning än vad som visas på Skåneledens site, börjar jag beskrivningen i Brösarp. Dit tog jag mig med buss till hållplats Brösarp Torparebron. Jag avslutade turen genom att ta buss från hållplatsen Ekeröd vid trafikplatsen med samma namn på väg E22.

Etapp 14, Brösarp – Agusa

Enligt beskrivning på Skåneledens site är detta en rödmarkerad och mycket svår etapp. Jag håller inte riktigt med om den beskrivningen och tycker att man inte bör missa den här fina sträckan. Men man bör vara medveten om att det finns några mycket svårframkomliga hinder för oss som går ensamma med tung vandringsvagn här. Dessa hinder finns framför allt i naturreservaten Drakmöllan och Hörrödsåsen. Förhoppningsvis kommer dessa hinder att försvinna med tiden. 😉 Öster- och väster om kyrkan i Hörröd finns två korta sträckor som man lätt kan undvika genom att välja landsväg i stället. Dessa sträckor i Hörröd tycker jag inte lönar sig att anpassa för vandringsvagnar. Det är bra om viss natur får vara orörd.

Naturreservatet Drakamöllan

Ett naturreservat man inte vill missa.

Siffrorna på kartan refererar till bilder här nedanför.

1– Självstängande grind som tyvärr är lite trång på grund av ett för snävt placerat dörrstopp. Efter en del bökande gick det att krångla sig igenom.

2- En föredömlig färist som är lätt att ta sig igenom med vandringsvagn.

3- Har du tur är grinden öppen och du slipper klättra över stättan som syns längst bort i bilden.

4- Här har vi ett skräckexempel på stätta. Så här vill vi med vandringsvagn inte att en stätta ska se ut. Detta är ett av de två största hindren vi har på etapp 14 av SL3. Här önskar jag mig en självstängande grind med färist.

5- Strax norr om naturreservatet Drakamöllan finns den här fina lilla bron. Inte långt där ifrån går stigen nära bäcken och det kan då bli lite trångt för vandringsvagnen. Men jag tycker att man får acceptera att då och då krångla sig igenom lite svåra passager i naturen. Allt behöver inte vara tillrättalagt.
Hörröd
De rödmarkerade sträckorna är inte lämpliga att gå med vandringsvagn. Personligen tycker jag att dessa korta sträckor inte behöver anpassas för vandringsvagnar. Välj grönmarkerade vägar i stället.
Naturreservatet Hörrödsåsen

Skåneleden går på Hörrödsåsen mellan lägret Agusa och Hörröd. Detta är en mycket fin sträcka och den lämpar sig för att gå med vandringsvagn med undantag för en smal, hal och vinglig spång. Om du går ensam här, då får du vara mycket försiktig när du balanserar vagnen på ett hjul över spången, risken är stor att du halkar och hamnar i vattnet. Drömmen är givetvis att spången breddas.

Smal spång i naturreservatet Hörrödsåsen.

Naturreservatet Hörrödsåsen.

Ett litet hinder som är lätt att ta sig igenom på Hörrödsåsen.

Härlig vandringsstig på Hörrödsåsen nära Agusa.

Etapp 13, Agusa – Rebbetuaröd

På den här sträckan finns det bara två hinder för vandringsvagnar. Båda dessa hinder finns nära krysset på kartan.

Jag har inte hunnit undersöka alternativa vägar för att undvika hindren vid det röda krysset. Förutom en kort sträcka vid markeringen, består leden till största delen av lättframkomliga skogsvägar.

Jag tycker att det ibland är svårt att ta sig över höga stenar på vissa gärdsgårdar. Det är inte omöjligt att själv lyfta en tung vandringsvagn över den här gärdsgården, men det skulle inte skada att ha någon med sig för att få hjälp. Drömmen vore att ha en liten gångbro över hindret vilket kanske är att önska för mycket. Gärdsgården ligger vid krysset i kartan här ovan.

Vid krysset på kartan finns också den här långa, smala och bitvis trasiga spången. Om och när den här spången repareras och görs bredare, då kommer gärdsgården på föregående bild att vara det enda kvarvarande hindret mellan Agusa och Rebbetuaröd.

Etapp 12, Rebbetuaröd – Timan

Naturvårdsverkets område Fjällmossen
Vid den södra gränsen till Fjällmossen finns en mardrömspassage för oss med vandringsvagnar. Här finns en kombination av en mycket smal passage vid en stor sten, två i och för sig korta men mycket branta backar, en för smal spång där man riskerar ramla i plurret och en svårklättrad stätta. Enligt en vandrare jag träffade så lär det vara lite enklare att ta sig in till Fjällmossen i söder via den sydvästra ingången där det bara finns en stätta.

Vid den norra gränsen till Fjällmossen finns en mindre lyckad kombination av en för smal spång, hala och ojämna stenar och en stätta. Inte en chans att ta sig igenom där med vandringsvagn. Jag blev tvungen att klättra över grinden med isärplockad vagn.

Naturen i Fjällmossen är mycket speciell och vacker. Det vore tråkigt om man inte skulle kunna besöka Fjällmossen med vandringsvagn i framtiden. Jag rekommenderar er att tills vidare ha med någon som kan hjälpa er att komma över hindren. Fjällmossen är värt ett besök.

I Fjällmossen finns ett fågelreservat där man får besöka ett fågeltorn även under häckningssäsong så länge man håller sig till en utmärkt stig.
Viss mosse

Strax söder om Timan ligger Viss mosse. Öster om den går en del av Skåneleden i ett till synes orört naturområde. Det går att ta sig igenom området med vandringsvagn om man är vältränad och beredd på äventyr, men vill man vara på den säkra sidan bör man välja de asfalterade vägarna via Killhult. Jag anser att man inte ska göra större förändringar av stigen genom detta naturområde utan låta den vara som den är. Vi har tillräckligt med tillrättalagda stigar och vägar och bör vara aktsamma om den lilla vildvuxna natur vi har.

En spång som finns på den gulmarkerade sträckan på kartan här ovanför.

Skogsvägarna på etapp 12 går ibland genom öppna kalhyggen.

SL 3 Etapp 11, Timan – Ekeröd busshållplats

På den här sträckan finns inte många hinder för vandringsvagnar, men jag vill ändå nämna att sträckan inte bara består av släta och jämna skogsvägar.

Den gula sträckan på kartan visar var i etappen man går på en skogsstig. Det är inga större problem att gå här, men det kan vara lite ansträngande om man inte är vältränad.

Mitt i den gulmarkerade sträckan på kartan finns det här partiet där jag fick balansera på stenar samtidigt som jag drog vandringsvagnen. Jag kopplade loss vagnen från selen utifall att jag skulle halka och tappa balansen. Har man rätt skor och är beredd att möta naturen på naturens villkor, då tycker jag det är helt okej att gå här med vandringsvagn, men om man vill känna sig helt trygg och undvika skogsstigar bör man välja andra vägar. Det är möjligt att den här stigen är torrare sommartid. Jag gick här under regniga mellandagar vintern 2024.

Vid det röda utropstecknet på kartan finns den här V-passagen som är för smal för vandringsvagnar.

Den stora grinden gick att öppna när jag var här och jag hade därför inga problem med V-hindret. Men jag vet inte om grinden normalt hålls låst eller olåst.

En vanlig vy på Skåneleden i dessa trakter.

Norra delen av sträckan Timan – Trafikplats Ekeröd.

Regn, blåst och dis, men det finns mer att se bakom krönet om man följer den brandgula markeringen.