Kategori: Okategoriserat

Skåneleden med vandringsvagn

Uppdaterad 2024-12-15

Det här blogginlägget är framför allt till för er som vandrar på Skåneleden med vandringsvagn i stället för att bära ryggsäck. Jag tar också upp hinder på leden och önskemål om förbättringar. Mitt första intryck av Skåneleden är att det finns relativt få hinder för vandringsvagnar på den.

Jag kommer att uppdatera inlägget allt eftersom jag samlar mer information om hinder för framkomlighet med vandringsvagn på Skåneleden. Nästan alla bilder är tagna med en halvdålig mobiltelefonkamera.

Vandringsvagn

För att slippa bära tung packning på min rygg när jag vandrar har jag skaffat en vandringsvagn. Dessa vandringsvagnar fungerar utmärkt på plan mark och jämna stigar. De fungerar också ganska bra på lite ojämn mark men kan då upplevas något ryckiga när man drar. Det kan vara svårt att dra vandringsvagnar över extremt ojämn mark och mycket lös sand på stränder. Största hindren är stättor (stegar över stängsel) och för smala spångar (plankor som läggs över sumpmark eller vattendrag). Vandringsvagnar gör det möjligt för personer som inte kan bära tungt att komma ut i naturen och uppleva samma frihetskänsla som de som kan bära ryggsäck. Jag vill uppmuntra personer som har avhållit sig från att vandra på grund av fysiska hinder att testa vandringsvagn. En helt ny värld kommer att öppnas för er.

Klicka här för att läsa hela detta inlägg.

Camping No Problem

Agia Galini

I’m back at the very small cottage on Crete in Greece where I stayed two months at the end of 2020 waiting for the roads to open when they closed due to the pandemic. I had to give up cycling 20 countries during last year and made only 17 countries from Nordkapp in the north and Gavdos island in the south of Europe. This years plans have changed and I’ll now cycle straight back to Sweden.

CLICK HERE TO READ THIS POST

The Adriatic Islands and Coast

Part of the 202020 Velomobile Challenge

The Quattrovelo #5. For more information about the Suntrailer see this link.

This is a report in pictures of my trip by velomobile (bicycle) along the eastern side of the Adriatic Sea. The big question when I started this leg, was whether I would be allowed to cross all borders, even out and back into the EU. Rumors spread that several cyclists had to make major detours and were often denied passage because of the covid restrictions. My goal was to visit all the countries along the Adriatic Sea.

All photos in this blog entry are taken with my mobile phone.

Click here to see how it went

Final Report Nordkapp

Looking back at the Nordkapp trip and some practical information for velonauts

Me with a heat exchanger on the face in Finnmarken, Norway.

I’m back at home and would like to share some of my experiences from the winter trip with velomobile to the north of Europe. You can also see an interview made by Saukki about my solution to cold feet in freezing temperatures.

But first a short report from my ride Stockholm to the Swedish West Coast.

Read this post and see an interview on YouTube →

Returning from Nordkapp

From the northernmost point in Europe to Stockholm

The Nordkapp – Stockholm route.

I am resting after riding my velomobile 716 km in 3 days from Oulu in northern Finland to Åbo where I took the ferry to Stockholm. I’ll take this opportunity to give you a short report before I continue to my home at the Swedish west coast.

A short film from the very top of Europe.
A few kilometers from the top of Europe.
Read more and see an interview on YouTube →

Nordkapp!

I made it thanks to your support

Nordkapp.

At 11,49 November the 9th I arrived to the northern most point of Europe. This after having given up several times. I reached the goal thanks to many of you telling me to continue. I would have returned south several days ago if it wasn’t for that. 

I’m happy to have made it even though the trip sometimes hasn’t been a pleasant one. The beauty of the nature and knowing that it was possible to get here, makes the effort worth it. Thank you!

Magerøja, the island where Nordkapp is.

I am writing this post in a hurry because I want to continue the journey south as soon as possible. In a few days the temperature will rise from the current -28°C to -16°C on the Finnish highlands. I then want to take the opportunity to get as far south as possible before the severe cold returns.

Read more

Velomobile Winter Tour Report 03

”The unknown can be scary”, I wrote some time ago, and it still is

Finnmark in Norway.

It was not my intention to cycle this late in the year. I was delayed for two months due to a kidney stone attack. Stopping the project was no alternative, nor was it my plan that this would be the tough trip it has become. Before coming to the cold area I optimistically wrote: ”Not knowing how to survive in extreme conditions can be fatal. But the journey can be pure joy if one is well prepared.” Reality has been far from joyful at occasions. I just wish I was here two months earlier.

Me.
READ MORE

Velomobile Winter Tour Report 02

The journey is a learning curve

QV #5 on E45 at latitude 65° North.

There are many people riding velomobiles during the winter, some of them are my commuting heroes. They use the velomobile in stead of the car as much as they possibly can, some of them every day. To ride in freezing temperatures with velomobile and hardly any warm clothes is possible for a couple of hours. But after several hours of riding, the upper body becomes soaked wet from perspiration while the feets get freezing cold even when having many, many layers of woolen socks. My challenge is to find a solution to this problem in order to get as far as possible on my own created challenge to the north.

This is the first time I make a blog entry with my smartphone, so please have some consideration if the result isn’t perfect. 😉

Fortsätt läsa ”Velomobile Winter Tour Report 02”

Första minkfällorna framme i Chile

Ett överlyckligt räddningsteam


Catherine Dougnac Opitz, Subdirectora Científica, Wildlife Conservation Society – Chile.
Foto teamet i Chile.

Efter en lång väntan har de första fällorna äntligen anlänt till Punta Arenas, Chiles sydligaste stad på fastlandet där en grupp forskare arbetar för att rädda en utdöende koloni av albatrosser.

I november 2018 startade jag en insamling för att köpa specialbyggda fällor som automatiskt, snabbt och smärtfritt dödar invasiva minkar som introducerats av människor till den sydligaste delen av Sydamerika. Målsättningen är att rädda en utdöende koloni av svartbrynade albatrosser. Ni kan läsa detaljerad information om insamlingen här: http://alve.henricson.eu/2018/11/19/insamling-for-albatrosser/

Fortsätt läsa ”Första minkfällorna framme i Chile”

Namibia 2017 och 2018

Vem är jag som fotograf?

Som ni vet har jag arbetat flera år med att organisera, sälja och guida resor specialanpassade för fotografer. Detta har gjort att jag känt en press att producera en viss typ av bilder, framför allt naturbilder. Den senaste tiden har jag börjat rannsaka mig själv och frågar mig ofta, vem är jag som fotograf och vilken typ av bilder vill jag ta? Jag har en aning om vad jag egentligen vill, men det kräver andra förutsättningar än de jag bäddat åt mig hittills. Att finna sig själv som fotograf ger livet en extra krydda. Vissa finner sig själva fort, för mig tar det längre tid.

När jag rest med kunder har deltagarnas bildresultat varit det viktiga. Men jag själv har också hunnit fotografera lite nu och då. Många av bilderna har jag fotograferat i samband med rekognosering inför nya resmål. Här följer några exempel från de senaste resorna till Namibia, kanske de sista resorna dit. Framtiden får visa.

Fortsätt läsa ”Namibia 2017 och 2018”

Naturalqueva

400mm-Fotografía de Naturaleza-Nº4

I senaste numret av den här tidningen finner ni en intervju med mig och bilder från mina resor. Tidningen ges ut av min vän Alfonso Pérez del Barco som jag samarbetar med när jag organiserar fotoresor till Extramadura i Spanien. Ni kan läsa mer om dessa resor här: http://eldslandet.com/spanien.html

Tack för att ni gillar och delar! (Då vet jag att det lönar sig att fortsätta blogga 😉 )

Vem äger Antarktis?

En film som jag gjorde 2004

I flera länder som gör anspråk på en del av Antarktis uppfostras skolbarn och även vuxna att tro de äger en del av Antarktis. Men hur står det egentligen till och vem äger vad? I filmen följer jag den argentinska armadan ombord på deras isbrytare Almirante Irizar när de provianterar sina militära baser i den kalla kontinenten.
Filmen har tidigare visats i Axess Television.

Sossusvlei april 2016

Världens största sanddyner

20160413_Afrika_8224-2-640

Dalen Sossusvlei i den södra delen av Namiböknen är omringad av världens mest fotograferade sanddyner. Hit kom jag med fyrhjulsdriven bil i april för att också jag ta bilder. Detta är några av dem.

20160414_Afrika_7415-640
Längst ner till vänster i bild kan man se antilopen oryx.
Fortsätt läsa ”Sossusvlei april 2016”

Myskoxar

Drömmer om ett bättre teleobjektiv

Att säga att utrustning inte är det viktigaste vid fotografering kan stämma för det mesta, men att fotografera djur på långt avstånd kräver riktiga doningar. Närmare än tvåhundra meter bör man inte vara myskoxar om man inte vill bli attackerad. Det fick jag bekräftat när jag försökte närma mig dessa uråldriga djur för ett par veckor sedan. Jag slog mitt eget rekord på hundra meter när den stora hanen tog några språng mot mig. För att fotografera från två hundra meters avstånd krävs bättre teleobjektiv än de jag har. Bilderna på myskoxar är delförstoringar av foton tagna i Dovrefjell, Norge, med en dålig telezoom. Fortsätt läsa ”Myskoxar”