Día de comadres

På flera ställen börjar karnevalen på en torsdag. I staden Uyuni som jag besökte i februari 2017 tillhör torsdagen barnen. Las comadres (kvinnorna) för över traditionen till de yngre.
Fortsätt läsa ”Barnens karneval”
Blog

På flera ställen börjar karnevalen på en torsdag. I staden Uyuni som jag besökte i februari 2017 tillhör torsdagen barnen. Las comadres (kvinnorna) för över traditionen till de yngre.
Fortsätt läsa ”Barnens karneval”

På El Altiplano lever skyltdockor sitt eget liv i ambulerande gatumarknader.
Alla bilder jag publicerar i det här inlägget är fotograferade med några minuters mellanrum under en kvällspromenad i en av Bolivias alla marknader.
Fortsätt läsa ”Marknadens ansikten 1”
När jag var drygt tjugo år köpte jag två hästar i norra Argentina. Jag skulle rida med dem norr ut genom Bolivia och Perú. Jag döpte hästarna till Gato och Mancha efter namnen på två hästar som Aimé Félix Tschiffely red från Buenos Aires till New York mellan 1925 och 1928.
För några veckor sedan råkade jag passera den lilla staden Alto Río Senguer i provinsen Chubut i Argentina när de höll på med förberedelser inför den årliga ” Festival Provincial Gato y Mancha”. Jag fick då lära mig att hästarna som Tschiffely red på kom från just den här trakten. Detta var ett kul sammanträffande tyckte jag och bestämde mig för att stanna.
Under festligheterna bjöds det på papa frita, musik och dans men också på jineteadas, en slags hästdressyr som är populär på Pampas.
Fortsätt läsa ”Gato y Mancha”

Flertalet resenärer tenderar att ta sig till välkända platser. Jag är lite tvärt om. Ju svårare resmålen är att komma till desto häftigare och mer givande är resan. Ett exempel är de mindre besökta platserna i nordvästra Argentina långt uppe i högplatån El Altiplano. Många känner till staden Salta och bergen i dess närhet, men få känner till platser längre upp i bergen. Hit ska man egentligen ta sig med fyrhjulsdrivna bilar. Själv äger jag en liten sedan-bil i Argentina. Den har jag utrustat med extra reservdäck och säkerhetsutrustning. Med på resan i februari var fotografen Claes Grundsten och målaren Jill Grundsten.

Två fyrhjulsdrivna bilar. En med dubbelhytt och täckt flak för madrasser, sovsäckar och personlig packning. En med släpvagn för allt annat. Vi hade det vi behövde. Tält, gasspis, ved, kylskåp, mat, vatten. Vi bodde ibland på hotell och ibland på mycket väl organiserade lägerplatser med pool. På nätterna kunde det bli lite kallt och på dagarna blev det varmt, men upplevelserna övervägde allt. Det blev en fantastisk resa!
Fortsätt läsa ”Namibia oktober 2016”

Under några veckor i september reste jag i Botswana för att hitta områden som kan vara intressanta för fotoresor. Det blev inte många fototillfällen under just den här resan och jag kommer därför att fortsätta leta platser som lämpar sig för den typ av resor som jag vill organisera. Men några foton blev det trots allt. Här är några av dem. Fortsätt läsa ”Botswana 2016”

De två första veckorna i juni ägnade jag åt att kolla upp nya resmål i Spanien. Det ställe jag stannade längs på var Extremadura. Här kände jag mig extra välkommen och klimatet var perfekt, varken för varmt eller för kallt. Detta är några av de bilder jag fotograferade från gömslen under mitt korta besök där. Hit vill jag tillbaka!

Dessa moln är fotograferade från det torra området Quebrada de las Conchas högt uppe i bergskedjan Anderna. Längre ner finns det stora låglandsområdet El Gran Chaco. När den fuktiga luften från El Chaco trängs upp mot bergen släpper molnen sin nederbörd på bergssidan där det djungellika området Yungas finns.
Fortsätt läsa ”Moln 01”

Dalen Sossusvlei i den södra delen av Namiböknen är omringad av världens mest fotograferade sanddyner. Hit kom jag med fyrhjulsdriven bil i april för att också jag ta bilder. Detta är några av dem.

Längst ner till vänster i bild kan man se antilopen oryx.
Fortsätt läsa ”Sossusvlei april 2016”

Nu har jag testat hur det är att resa i Afrika. Gjorde en rekognoseringsresa i Namibia och delar av Sydafrika under april månad. Det blev krävande dagar med delvis långa körsträckor, sammanlagt cirka 550 mil, men också fantastiska upplevelser i nationalparkerna Kgalagadi och Etosha. Här visar jag några av de bilder på djur som jag tog under resan. Fortsätt läsa ”Afrika, bilder på djur april 2016”


Här tävlar man som i alla andra sporter, man ska få bästa möjliga poäng. Skillnaden är att man använder hästar och tjurar i stället för bollar och klubbor.
Flera av personerna på dessa bilder är mina vänner från södra Chile. Deras vardag upptas av boskapsskötsel och de tillbringar en stor del av arbetstiden på sadlarna. Fortsätt läsa ”Rodeo Chileno”


För att närma sig jaguarer, tigrar och lejon är man tvungen att sitta skyddad i en bil eller båt för att inte bli angripen. Pumor kan man ibland komma riktigt nära utan något som helst skydd. Det enda man behöver är en van spårare som kan läsa av pumornas reaktioner. I vanliga fall springer pumor och gömmer sig långt innan man hinner upptäcka dem. Men i södra Patagonien finns en pumaspårare som tillbringat så pass mycket tid med pumorna att de vant sig vid hans närvaro. Det är med hans hjälp som jag tagit dessa bilder. Jag kommer att återvända till Patagonien i januari 2016. Du är då välkommen att följa med på den resan!
Fortsätt läsa ”Pumor januari 2015”

Den 24 september 2015 var vi många som gick upp mitt i natten för att se en månförmörkelse. Tusentals bilder på månen togs den här natten. Dessa bilder är mitt bidrag.
Fortsätt läsa ”Månförmörkelse”

I mars 2015 gjorde jag en rekognoseringsresa ombord på fartyget Aquibadán längs med floden Paraguay. Det var regnperiod i låglandsområdet El Gran Chaco och stora delar av landsvägarna var översvämmade eller för leriga att köra på. Förnödenheter och passagerare trängdes därför på fartyget som var överfullt. Folk sov i fullbokade hytter, i hängmattor och på durken. Jag hade bokat en hytt i god tid för att försäkra mig om en bra plats, men ventilationen y hytten var obefintlig och temperaturen gick ibland upp till cirka fyrtio grader. Första natten uppstod tumult bredvid maskinrummet där temperaturen var ännu högre. Folk höll upp ett skynke med vilket de försökte dölja en kvinna som var på väg att föda. Jag gick genast fram till skynket och erbjöd kvinnan min hytt där hon någon timma senare födde en grabb. Fortsätt läsa ”Río Paraguay”

För några veckor sedan reste jag i nordvästra Argentina där jag bland annat besökte El Altiplano och Yungas, två olika områden i bergskedjan Anderna. Dessa bilder kommer från den resan.
Fortsätt läsa ”Kolibrier”

Ciervo de los pantanos (Blastoceros dichotomous), kanske kan kallas för pantanohjort, eller?
Esteros del Iberá är en 25-tusen kvadratkilometer stor våtmark i provinsen Corrientes i nordöstra Argentina. Vid dess kust finns den lilla staden Colonia Carlos Pellegrini med cirka tusen invånare. För inte så länge sedan var befolkningen här jägare. Skinnen från djuren användes vid tillverkning av handväskor, kläder och groteska prydnader. Djurlivet reducerades markant och vissa arter försvann helt. När det såg som mörkast ut började naturmedvetandet vakna till liv. Nu är jakten förbjuden, en naturpark har bildats och merparten av invånarna arbetar i stället med turism. Det minimerade djurlivet har till mycket stor del återhämtat sig och man har startat projekt för att återinföra försvunna djur. På affischer kan man läsa ”Corrientes vuelve a ser Corrientes” vilket betyder ungefär ”Corrientes blir på nytt Corrientes”.
Fortsätt läsa ”Esteros del Iberá”

Det dunkar i mitt huvud och halsen känns för trång när jag andas den tunna luften i bergskedjan Anderna. Är i nordvästra Argentina på El Altiplano, en högplatå som sträcker sig över gränserna till Chile och Bolivia. Det är karnevaltid. Hur man firar karnevalen i norra Argentina skiljer sig mellan de små indianbyarna och de stora städerna. Här i ”Los Cobres” där det bor cirka 5 000 personer firar man både på det traditionella sättet med trummor och sångramsor och på det något modernare sättet med snyggt klädda dansgrupper. Dessa bilder är tagna under ”El Corso” där konfettin virvlar i luften medan dansgrupper visar upp sig och folk sprutar både skum, färg och vatten på varandra.
Fortsätt läsa ”Karnevalens ansikten”

Jag har just lämnat Patagonien där jag varit med om fem fantastiska dagar med fotografering av pumor. Vi har stigit upp tidigt på morgnarna för att se när pumorna jagar sitt byte. Mitt på dagen sover pumorna och då har vi lämnat dem ifred. På eftermiddagarna har vi observerat pumorna när de beger sig till sina jaktmarker. Upplevelsen av att gå sida vid sida med en vild puma och ha den bara några meter ifrån sig kan inte beskrivas med ord, det måste upplevas. Det mest fantastiska är att vi, till skillnad mot när man observerar många andra vilda djur, inte behöver sitta i bilar. Vi vandrar omkring i en fantastiskt vacker och öppen natur med bergen Torres del Paine och Cuernos del Paine i bakgrunden.
Fortsätt läsa ”Pumor”

Sydamerikas kontinents sydligaste stad, om man inte inkluderar Eldslandetöarna heter Punta Arenas. På bergssidan intill staden arrangerade regionens mountainbikeklubb en tre timmar lång tävling för en dryg vecka sedan. Jag körde dit för att kolla läget samtidigt som jag dammade av kameran. Fortsätt läsa ”MTB Patagonia”

När man stannar bilen på pampas i södra Patagonien bör man tänka på att ställa bilen mot vinden som alltid blåser från väster. I annat fall finns risk för att dörrarnas gångjärn bryts sönder när den kraftiga vinden rycker tag i dörrarna. Detta är något jag fått lära mig av Los Magallánicos som bor i södra Chile. Fortsätt läsa ”Magallánicos”